3:12 - nya regler 2026?

Efter 2 års utredande och efter mycket hysch-hysch och spekulationer så har nu den nya 3:12-utredningen släppts. Det mycket omfattande (800-sidor!) förslaget till förbättrade och förenklade fåmansregler för utdelning och kapitalvinst har verkligen varit efterlängtat.

Oväntat bra utredningsförslag

I takt med att utredningen fått ändrade utredningsdirektiv i positiv riktning så har till och med de mest nervöst lagda insett att det inte skulle komma några hemskheter i utredningsförslaget. Så de flesta har nog sett fram mot detta med tillförsikt och haft goda förhoppningar, vilket – måste sägas – till största delen ha infriats.

Detta är nämligen överlag ett mycket bra förslag! Med rejält förenklade beräkningsregler för utdelning som dessutom ger högre utdelningsutrymmen för de allra flesta. Och detta redan från 1 januari 2026 om utredarna får som de vill.

Sitt still i båten!

Ska du börja agera utifrån utredningsförslaget redan nu? Nej, ta det lugnt – det är långt kvar innan 3:12-förslaget baxats i mål. Och eftersom förslaget är positivt för i stort sett alla fåmansdelägare så finns det extra anledning att sitta still i båten och avvakta utvecklingen.

Nu ska utredningsförslaget ut på remiss och då kan en hel del synpunkter komma in som Finansdepartementet väljer att ta hänsyn till. Därefter vidtar lagstiftningsarbetet på allvar med lagrådsremiss och efterföljande proposition och riksdagsbehandling.

Enskild firma och handelsbolag

Utredningen anser att det i samband med att de föreslagna ändringarna om utdelning och kapitalvinst genomförs så bör det övervägas att även genomföra ändringar i skattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten mellan de olika företagsformerna.

Som exempel på en regeländring för ökad neutralitet mellan beskattningen av företagsformerna är att ordningen på räntefördelning och avsättning till och återföring från periodiseringsfond och expansionsfond ändras, så att dessa moment görs före räntefördelningen.

Vägval

Man skulle förstås kunna tänka sig att helt slopa 3:12-reglerna, men det låg inte i utredningens direktiv att utforska den möjliga förenklingsvägen. Så vid en reform av fåmansföretagsreglerna finns i huvudsak två alternativa sätt att utforma reglerna:

• ändra reglerna så att de bättre fångar in den i ekonomisk mening korrekta skattebasen (vilket kan göra reglerna ännu mer komplicerade), eller

• så kan reglerna fortsätta att vara starkt schabloniserade, men beräkningarna kan förenklas

Utredningen valde schabloner för beräkningar och i stort sett bibehållna kvalifikationsregler (de regler som bestämmer vilka delägare som ska omfattas av de särskilda beskattningsreglerna).

Sammanfattning av förslagen

Utredningen föreslår bland annat:

En ny modell för beräkning av gränsbeloppet

Den nya modellen innebär t ex:

• att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,

• att man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag (4 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 304 800 kr 2024), fördelat mellan delägarna utifrån ägarandel, och för en delägare som äger andelar i flera företag begränsas dennes sammanlagda grundbelopp till 4 inkomstbasbelopp

• att dagens löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag (8 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 609 600 kr 2024). Dock kvarstår regeln om att en delägare kan nyttja ett lönebaserat utrymme motsvarande högst 50 gånger den egna eller någon närståendes lön

• att alla delägare i fåmansföretag med anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig ett löneunderlag

• att räntebaserat utdelningsutrymme fortsatt beräknas till statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr

• att uppräkningsräntan på sparat utdelningsutrymme slopas

Andra förslag från utredningen

Andra viktiga förändringar som utredningen föreslår är:

• att ett gemensamt takbelopp – 90 inkomstbasbelopp – för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt ska tas upp i inkomstslaget tjänst införs

• att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående

• att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år

• att utomståenderegeln ändras så att gränsen 30% för utomståendes ägarandel skrivs in i lagen

• att fåmansföretag varje år ska lämna kontrolluppgifter för fysiska personer och dödsbon om antalet andelar som den fysiska personen eller dödsboet äger och hur stor andel man äger vid beskattningsårets ingång samt hur ägarens innehav har förändrats under året.

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna träda i kraft 1 januari 2026 (med vissa övergångsregler, såsom senare ikraftträdande för vissa regler).

Utredningsuppdraget berör många delägare och företag

540 000 delägare i 400 000 företag

3:12-reglerna berör 540 000 personer som är delägare i 400 000 direktägda fåmansföretag. Fåmansföretagen utgör en betydande del av det privata näringslivet i Sverige med sammanlagt ca 1,6 miljoner anställda. Fåmansföretagen står för ca 37% av den totala omsättningen bland privatägda aktiebolag och 50% av de samlade personalkostnaderna.

Förslagen som lämnas beräknas medföra en lägre beskattning för delägarna i fåmansföretag med 1,1 miljarder kr per år. De sammanlagda gränsbeloppen beräknas öka med drygt 15% jämfört med dagens regler, och ungefär 80% av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslagen.

Delägarna i de minsta företagen gynnas av att gränsbeloppen ökar genom införandet av ett grundbelopp, medan delägare i små och medelstora företag med anställda även gynnas av att löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas. Eftersom detta medför att fler delägare i företag med anställda får del av ett lönebaserat utrymme, stärker förslaget även incitamenten att investera och anställa, menar utredningen.

Utredningsuppdraget

Utredningens huvuduppdrag har varit att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kan förenklas. I uppdraget betonas att det är särskilt angeläget att skapa goda villkor för små och växande företag. Vid analysen och utformningen av förslagen till förenklingar har kommittén även haft i uppdrag att hitta en balans mellan dels behovet av att stimulera ökat entreprenörskap, skapandet av fler arbetstillfällen och högre tillväxt, dels reglernas syfte att förhindra inkomstomvandling.

Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå förändringar av fåmansföretagsreglerna för att ytterligare främja entreprenörskap och förbättra villkoren för små och medelstora företag, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Denna del har även inkluderat att analysera utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Dessutom har utredningen haft i uppdrag att analysera om fåmansföretagsreglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Samt att analysera på vilket sätt fåmansföretagsreglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av kvalificerade personaloptioner (KPO) mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Slutligen har utredningen haft i uppdrag att redogöra för effekterna av de ändringar i fåmansföretagsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2014 samt att analysera om, och i så fall på vilket sätt, reglerna om beräkning av löneunderlag vid andelsbyte behöver ändras.